tisdag 2 december 2008
2.2 Undersök vilka politiska verktyg som står till buds
I studiematerialet ("Verktyg och roller" i modul 2) presenteras verktyg politiker använder för att styra samhället. Hur verktygen används beror naturligtvis på värderingar, resurser, stöd för deras politik, men också kompetens hos beslutsfattare och tjänstemän. Klimatfrågan är inte annorlunda andra frågor i det avseendet.
Klimatfrågan rör alla delar av samhället, men hamnar ofta som en del av partiernas miljöpolitik, liksom det är miljödepartementet och naturvårdsverket som driver frågan på regeringens uppdrag. För mer information om politiska verktyg och dess tillämpning i klimatfrågan är det därför partiernas miljöpolitik som skall synas. Sök på deras hemsida. Här hittar du ett exempel: "Miljöpolitik för en globaliserad värld" och här ett annat (sök under ämnesområdet "Miljö").
Klimatfrågan kräver mer forskning för att få ett bra beslutsunderlag. Här satsar Norden gemensamma resurser i ett långsiktigt samarbete.
2.3 Fundera över vad som är välfärd för dig
Vi utsätts för påverkan dagarna i ända, alltifrån våra egna drömmar, andras förväntningar, marknadsförare, politiker, grannar, vädret...ja listan kan göras lång. En viktig del i klimatpolitiska verktyg är att skapa bilden av en gemensam framtid. Skickliga politiker förmår att fånga detta. Men det pekar också på vikten av att vi själva reflekterar över vad som är välfärd. Det kan vara en större bil. Det kan också vara mindre bilar på vägarna. Byter vi bilen mot kollektivtrafik en dag i veckan minskar vi våra utsläpp från jobbpendlingen med 20% i ett bräde. Inget nytt, såklart. Små justeringar kan dock få stora effekter för miljön och plånboken och välbefinnandet. Ett sådant exempel är ekologisk mjölk eller reaktionen mot "fast food": "slow food". Här visas ett exempel om hur göra pasta i Neapel:
Vad är välfärd för dig? Vad kan du göra annorlunda idag som sparar både pengar, miljön och ger ökat välbefinnande? Kan det bli ditt bidrag till klimatdebatten? Lägg en kommentar nedan.
2.4 Undersök verktyg som minskar matens klimatpåverkan
Maten står för en tredjedel av vår klimatpåverkan. Vad vi äter blir därför ett verktyg för att motverka klimatförändringarna.
En kostnad som inte slår igenom på matpriset är transporter. Visste du att viss norsk lax tar omvägen över Thailand för att hamna på matbordet i Sverige? En extra resa som nästan motsvarar ett varv runt jorden. För att det blir billigare så.
Om vi vet koldioxidutsläppen från en vara och hur mycket det kostar att klimatkompensera motsvarande mängd kan vi uppskatta klimatbelastningen från din lunchtallrik. Här följer några exempel på varor och dess klimatkompensation i kr/vara.
- Potatatis (1kg) - 0,10 kr
- Vitkål (1 kg) - 0,14 kr
- Buteljerat vatten (50 cl) - 0,17 kr
- Hårt bröd (550 g) - 0,22 kr
- Ägg 6-pack - 0,30 kr
- Spagetti (1 kg) - 0,33 kr
- Kaffe (500 g) - 0,39 kr
- Äpplen (1 kg) - 0,45 kr
- Läsk (50 cl) - 0,45 kr
- Mjölk (1 l) - 0,50 kr
- Schampo (200 ml) - 0,58 kr
- Falukorv (1 kg) - 0,61 kr
- Öl klass II 4-pack (50 cl) - 0,64 kr
- Köttfärs (1 kg) - 1,24 kr
- Inlagd sill (550 g) - 1,27 kr
- Apelsiner (1 kg) - 1,38 kr
- Tomater (1 kg) - 1,74
- Apelsinjuice (1 l) - 2,15 kr
- Bananer (1 kg) - 3,01 kr
- Torskfilé (400 g) - 3,67 kr
- Oxfilé (1 kg) - 7,30 kr
Det kanske inte blir den bästa lunchen du kan koka ihop på varorna ovan, men det är en början. Fördjupa dig mer med Livsmedelsverkets miljöanpassade kostråd. I SNF:s rapport Mat, klimat och utveckling lyfts aktuell forskning fram "om ekosystemens förmåga att föda en växande befolkning i ett förändrat klimat".
Läs även om KRAV:s klimatprojekt och bakgrundsmaterial. Naturvårdsverket ger sin syn på klimatanpassad mat. Eller varför inte gå en studiecirkel om mat och klimat?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)